P1 Dokumentär

Böcker värda miljoner är borta. En hemligspaningsgrupp börjar undersöka spår i register. Vem har i åratal fört kollegorna bakom ljuset?

Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.

Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning – en anställd kan ligga bakom. Men vem?

Av: Jesper Huor
Producent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.

Programmet gjordes 2008.

Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet.

Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.

Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.

Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.

Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson

Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.

Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 – 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen – information om hur anmälan går till.

Livet ställs på ända när 28-åriga Annika får diagnosen ALS. Hon bestämmer sig för att leva aktivt så länge hon orkar.

När Annika Andersson i Vilhelmina är 26 år har hon nyss påbörjat sin karriär, blivit gravid och märker att något är fel i kroppen. Benen viker sig och hon ramlar i trapporna flera gånger. Efter två års pendlande till experter i Umeå får hon till slut beskedet: Hon har ALS.

Hon börjar planera för begravning, övertygad om att hon inte kommer överleva sin 30-årsdag. Men sjukdomen utvecklar sig långsamt och hon bestämmer sig för att istället leva aktivt så länge det går. Hon träffar kärleken, förverkligar sina drömmar om ett till barn och gifter sig.

2018 blir hon kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, med den tunga uppgiften att lägga ner skolor och förskolor för att sanera kommunens ekonomi. Varför valde hon den otacksamma vägen, när hennes dagar är räknade?

Ett program från 2023

Av: Bertholof Brännström
Producent: Håkan Engström
Slutmix av: Tor Sigvardson

I augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell. Polisen står handfallen det finns inte ett spår. Först två år senare får gåtan sin lösning.

I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.

Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.

Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.

Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.

Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.

Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.

Producent: Robert Barkman

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför.

Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.

”Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger,” säger Vilda.

När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.

Vilda upplever att den rätta hjälpen från myndigheterna, som socialtjänst och BUP, tar lång tid med utredningar och handläggningstider. Besök som Vilda inte tycker ger något.

Tramadoltjejerna är en serie från P1 Dokumentär Miniserie av Ulrika Nandra, inspelad 2020.
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson 
Slutmix: Elvira Björnfot

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.

Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.

Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.

Kerstin heter egentligen något annat.

Hoarders är en serie från P1 Dokumentär Miniserie i samarbete med Tredje Statsmakten. Hör hela serien här.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

Världsstjärnornas glans ska sälja skor till motionärer. Men något är trasigt i sporten, och världens bästa maratonlöpare har fått nog.

Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.

Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.

Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.

”Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?”

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor.

Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.

Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.

Kvinnor kan ha tvingats till dopning

Organisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål.

Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.

Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.

Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I oktober 2021 hittas världsstjärnan Agnes Tirop död med knivhugg i halsen. I löparparadiset Iten sprider sig en rädsla.

Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.

Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.

Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.

Löpare utnyttjas av personer med makt

Det har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.

För att få chansen att slå igenom måste du betala – med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.

P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Löparen Dusabimana Kazungu åker från Eskilstuna för träningsläger i Kenya. Plötsligt handlar allt om dopning och sexuellt utnyttjande.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.

Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.

Snart börjar en av hennes träningskamrater, ”Denis”, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat – sex.

När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som ”Denis” vill – eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.

Flera tjänar på dopning

Ett sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.

Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.

Serien ”Löparkriget” är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf i Bohuslän. I sökandet efter honom hittas kvarlevor från någon helt annan.

Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.

Hittar kvarlevor från en annan person

Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?

Reporter: Alexander Gagliano
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2019.

Lyssna på podden Dagens Eko med reportern Karwan Faraj, om automatvapnet som används i svenska gängkrig.

Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Gängen lockar unga med löften om snabba pengar. När 15-årige Rahmonis mamma får problem med hyran tar han första klivet in.

– Man har det tufft hemma och måste försörja familjen på nåt sätt. Så den vägen man måste välja är genom narkotika och sånt, säger Rahmoni.

Det här är första delen i P1 Dokumentärs systerpodd P1 Dokumentär miniserie Ung Ganster. En serie av Karwan Faraj från 2021.

Hör om tonåringarna som rekryteras till kriminella gäng. Nu berättar de för första gången själva om brotten de begår och om livet inuti de kriminella nätverken.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson

Tre män från Skåne smugglar in stora mängder skjutvapen som dyker upp i mord och skjutningar över hela landet. Hur ska smugglarna stoppas?

2015 ändrar Slovakien sin lagstiftning kring försäljning av deaktiverade vapen efter att det framkommit att de används vid terrordåd. Då har tiotusentals Kalasjnikovs, pistoler och skorpioner redan sålts och är på drift i Europa.

Nätverken säljer vapen till båda sidor i konflikten

Med Operation Skorpion vill svenska polisen sätta stopp för vapensmugglingen. Snart får de upp ögonen för det så kallade Skånenätverket som består av tre män som köper vapnen i Slovakien, smugglar dem till Sverige och bygger om dem till skarpa. Totalt har de smugglat in 235 vapen till Sverige.

Ett 70-tal vapen som tagits i beslag runt om i Sverige kopplas till nätverket, från Malmö i söder till Kramfors i norr. Ett av vapnen har kopplingar till masskjutningen på Vår krog och bar i Biskopsgården. Där visar det sig att båda sidorna i det pågående gängkriget har fått vapen från Skånenätverket.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” – Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Polisen Andreas Danman skjuts ihjäl i Biskopsgården i Göteborg sommaren 2021. Spåret efter mordvapnet leder till en enorm smugglingshärva.

Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.

Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.

Vapnet spåras till Slovakien

Vapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?

Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” – Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

FBI och svensk underrättelsepolis har gillrat en fälla för smugglarna. Jakten på det största narkotikabeslaget i svensk historia har börjat.

I november 2020 får tullen i Göteborgs hamn ett kontrolluppdrag. De ska undersöka en last från Casablanca. Tre containrar med marmorplattor gås igenom och till slut hittar tullen vakuumförpackad hasch i något som ska likna marmorplattor. Totalt rör det sig om 1,2 ton och det blir det största narkotikabeslaget i svensk historia.

FBI låg bakom krypterad app

Tipset har nått tullen efter att amerikanska FBI har låtit upprätthålla en krypterad app. Anom har marknadsförts som en säker kommunikationstjänst, gjord av kriminella – för kriminella. När FBI upptäcker att många användare skriver på svenska kopplas den svenska polisen in.

Över 12 000 telefoner kopplade till 300 nätverk i 100 länder har använt Anom. I juni 2021 görs ett globalt tillslag av 9 000 poliser. I Sverige grips 65 personer bara första dygnet.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Micke” – Stefan Bladh

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Micke känner inte langarna på gatan. För varje leverans firar han sina miljonaffärer på klubbar och med lyxvaror. Sen skickar han mer knark.

Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.

Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.

Går med vapen dygnet runt

I Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.

”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.

Alex och Micke heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” – Dennis Franco och ”Micke” – Stefan Bladh.

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Vapensmugglare har försett svenska kriminella med tusentals skjutvapen. Nu träder en av dem fram och berättar hur smugglingen går till.

Efter 90-talets inbördeskrig i Jugoslavien har ingen myndighet koll på hur många vapen som delades ut till befolkningen, och istället för att lämnas in smugglas de till länder som Sverige.

Marko har dömts för flera brott men aldrig för alla de vapen som han smugglat till Sverige från Balkan. I över 20 år har han fört pistoler, automatkarbiner och handgranater över Europas gränser. Ibland bakar han till och med in vapen i bröd.

En ond spiral i Sverige

Den ökade tillgången på vapen i Sverige göder det dödliga skjutvapenvåldet. 2022 sköts 63 personer till döds.

Nils Duquet, vapensmugglingsexpert på det flamländska fredsforskningsinstitutet, säger att Sverige är ett exempel på en ond spiral som inte går att stoppa: ”Det är en dödlig cocktail av vapen och unga killar som skjuter på varandra”.

Marko heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” – Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

20-årige Petar mördas i en attack med automatvapen mot en restaurang i Biskopsgården. Spåret efter smugglarna och vapnet leder ut i Europa.

Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.

Gängkriget i Biskopsgården

I Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.

”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” – Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Det är nyårsafton. 320 hundar checkar in på hotell för att slippa fyrverkerier. Men vad får de istället? Följ med till hundhotellet!

Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro. 

En tid för reflektion

Innanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.

På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.

På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått.
 
Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.

Av: Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Som 17-åring lämnar Trifa sin familj för att aldrig mer återvända. Hon är trött på slag och hån. 20 år senare söker hon upp dem.

1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.

Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa.

Men hennes beslut har ett högt pris: sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år.

Hon frågar sig än i dag om frihetens pris var för högt.

Av Trifa Abdulla
Slutmix Nima Shams
Producent Håkan Engström

En P1 Dokumentär från 2019.

Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet?

Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.

Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.

Många snabba beslut med dejtingappar

Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?

Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli

Hannes och Adriana heter egentligen något annat.

En familj försöker bryta tystnaden om vad som hände släkten och mammans tid i förintelselägren innan det är för sent.

Genia och Israel har överlevt Förintelsen. På 60-talet flyttade de in i Stockholmsförorten Kärrtorp och bildar familj. Men med sina söner Josef och Daniel pratar de aldrig om vad de varit med om. När det är skottlossning på tv springer Genia iväg. Det påminner om kriget, förklarar hon.

Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen och han kunde inte prata med sin bror Daniel. När föräldrarna väl öppnar upp om sina minnen försöker bröderna komma varandra närmre.

De åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. För första gången pratar de med varandra om uppväxten och deras egna konflikter. Hela livet har de oroat sig för sina föräldrar. Nu är de över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?

Dokumentären gjordes 2016.

Reporter: Peter Normark
Prodcent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson

Jimmy har varit kriminell hela sitt liv. Men hösten 2019 förändras allt. Han träffar Mikaela och bestämmer sig för att lämna kriminaliteten.

Jimmy och Mikaela lever ett till synes vanligt liv med småbarn och villa. Men för bara några år sedan såg allt annorlunda ut.

2019 skriver Jimmy in sig på ett LVM-hem för att bli nykter. Där jobbar Mikaela och de får snabbt känslor för varandra. Men de är varandras motsatser.

Kärleken får Jimmy att lämna kriminella livsstilen

Han har varit kriminell hela sitt liv. Uppväxten kantas av småstölder och snatterier och allt eftersom blir brotten tyngre. Han gör sig ett namn i kriminella kretsar. Driver in skulder, är med i mc-klubbar och skadar människor.

Hon är dotter till en militär och uppväxt med vad som är rätt och riktigt.

När de träffas bestämmer Jimmy sig för att lämna den kriminella livsstilen men vägen till ett vanligt Svenssonliv visar sig innehålla både utmaningar och krockar för dem båda.

Jimmy och Mikaela heter egentligen något annat.

Av: Alexandra Sannemalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson

Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande.

När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.

Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.

I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard.

”Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det.”

Dokumenterar med sin mobiltelefon

Trots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv. 

Av: Henrik Brandt
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson 

Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.

Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.

Flyr efter 20 år

Hon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.

Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.

Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell 

En P1 Dokumentär från 2021.

Affärsmannen Eric Erickson anses vara nazisternas räddning. Men egentligen är han spionen som ska se till att andra världskriget tar slut.

Under flera år spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på Nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra tyskarna och få slut på kriget.

Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och USA belönade honom med den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. I dag vet nästan ingen vem han var.

Varför blev Eric Erickson spion?

Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker reportern Maja Falkeborn Willner lägga pusslet. Vad var det för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och vad i den här historien kan man egentligen lita på?

Slutmix: Nima Shams
Producent: Martin Jönsson

En P1 Dokumentär från 2021.

2008 ska Troels Hansen flyga ett plan från USA hem till Göteborg men på 3 000 meters höjd går något fel. De kraschar ner i Ishavet.

Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att tillsammans med sin australiensiska kollega Oliver Edwards-Neil flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA i olika etapper via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.

Får problem hundratals kilometer från civilisationen

De första etapperna går utan anmärkningar och söndagen 7 december lyfter de från Wabush i norra Kanada. Planen är att landa på Grönland. Denna sträcka beräknas ta fyra timmar och ska till stor del flygas över Ishavet.

Det som till en början är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång blir snart en mardröm. Något är fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, sen kollapsar även den andra.

Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen
Reporter: Anna Hammarén
Producent: Håkan Engström

En produktion från 2016.

Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände.

De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.

Dog när polisen ingrep

En av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.

P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.

Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se
Slutmix: Tor Sigvardson

Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten.

När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.

Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.

Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer och under en manskväll.

Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.

Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.

Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.

Reporter: Elin von Wright

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

En P1 Dokumentär från 2021

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom.

Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst.

Polisen Rissa Seidou vill rädda liv

I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.

Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen ”Mördad i mammas bil”.

Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son.

Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.

I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.

Emirhan hyllas på sin studentdag

Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.

Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Elin Hagman

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Nästa del släpps onsdag 30 november.

Valet 2022 ställdes Sverigedemokraterna och Liberalernas relation på sin yttersta spets. Så gick det till när en ny regering skulle bildas.

Ekots reporter Katarina Helmerson följer riksdagsledamöterna Anna Starbrink (L) och Leonid Yurkovskiy (SD) från valet fram till regeringsbildningen. Hör deras beskrivning av partiernas samarbete och hur Starbrink som tidigare var emot ett SD-samarbete, hanterar sin nya roll.

Så blev Tidöavtalet till

Efter tre dagar på ett slott är moderatledaren Ulf Kristersson redo att presentera sin regering. Men vägen till det så kallade Tidöavtalet har inte varit enkel. Sverigedemokraternas och Liberalernas komplicerade relation är i blickfånget under regeringsbildningen . Hör Gustav Gellerbrant (SD) om hur svårt läget var när partierna träffades på Tidö slott.

Till slut enas partierna om att släppa in Liberalerna i regeringen. När avtalet ska presenteras är det Jimmie Åkesson som går först av partiledarna in till det väntande pressuppbådet. För första gången har Sverigedemokraterna tjänstemän i regeringskansliet.

Avsnittsbilden är ett montage och handslagsbilden är AI-genererad.

Dokumentären gjordes november 2022.

Reporter Katarina Helmerson

Producent Ylva Lindgren

Runt sekelskiftet ses syfilis som en samhällsfara. Ingrid föds med sjukdomen. Läkaren Edvard Welander gör allt för att hjälpa de övergivna barnen.

Till St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Snart står Lilla Hemmet klart.

Kvicksilverbehandling mot syfilis

En av de första patienterna på Lilla Hemmet är ettåriga Ingrid. Här ska hon tillsammans med andra barn få en långvarig behandling med kvicksilver. Behandlingen har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten.

Hör om när syfilissmittan spreds genom Stockholms bordeller, hur kvinnor tvingades till gynekologiska kontroller på besiktningsbyråer.

Möt också några av Lilla Hemmets patienter, vad hände med deras liv sen?

20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta.

Det här är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2022.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

I en trappuppgång hittas Adam död med en tom flaska handsprit bredvid sig. De sista månaderna i livet videobloggar han om sitt missbruk.

Adam Heij växer upp med mamma, pappa och lillebror i Mariestad. I skolan uppfattas han som lite slarvig men Adam tar revansch och studerar sedan vid universitetet i Lund. Men där börjar också hans missbruk.

Våren 2018 hamnar Adam på ett behandlingshem. Då börjar han också videoblogga. Via bloggen följer vi Adams sista månader i livet. Om hemlöshet, avgiftning och kampen att få hjälp.

Det här är också en berättelse om hur polis och sjukvård slår larm och kommuner som inte tar sitt ansvar. Adams kamp mot alkohol och narkotika blir även en kamp för familjen, som till slut är nära att gå under.

Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix Adam samuelsson

Det här programmet är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2020.

P4 Dokumentär

Med livet som insats för den norska oljan. Hör Anders och Ulf om tiden som djuphavsdykare i Nordsjön på 70-talet där kollegorna dog som flugor.

Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Säkerheten var inte viktigast. Det var den nyupptäckta oljan.

Men oljan behövde komma in till land och för det behövdes pipelines, som svetsades av djuphavsdykare.

Dykarna som lämnades kvar

Hundratals meter ner under vattenytan blev unga människor levande försökskaniner. Dödsfall av kollegor blev en del av arbetet – ändå valde många att fortsätta.

Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt.

En dokumentär från 2012.

Reporter: Martin Johnson

För 15 år sedan dödade Dianas pappa hennes mamma. Diana, som var sex år vid mordet, gjorde allt för att glömma. Men nu vill hon minnas.

Diana och hennes två systrar hade blivit lovade att gå på bio den där lördagen. Men istället för bio förändras livet för alltid.

I ett förråd i deras egen trädgård dödar Dianas pappa hennes mamma. Sedan skjuter han ihjäl ytterligare en person.

Ett halvår av sökande

Nu är Diana 21 år och söker svaren, om vem hennes mamma var men också vad det var som egentligen hände. Hon har gett sig själv ett halvår. Under den tiden ska hon ta reda på allt hon kan om sin bakgrund.

Till sin hjälp kontaktar hon tre viktiga personer som hon hoppas kan ge henne svaren.

Reporter: Alexandra Sannemalm

En dokumentär från 2017.

Mannen döms igen för nya brott mot unga flickor. Fängelsestraff tycks inte stoppa honom och polisen misstänker att han kommer slå till igen.

Nu bestäms det att mannens psykiska tillstånd ska bedömas professionellt för att se om han kan lida av en alvarlig psykisk störning. Detta har gjorts en gång tidigare – för 16 år sen.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig:

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.

Efter 3 års fängelse friges mannen som våldtog Amanda. Nu börjar hon få samma nakenbilder skickade till sig igen. Bilder hon trodde att polisen förstört.

En dolda avsändaren skickar även en video på Amanda. Återigen hotas Amanda att lyda för att videon inte ska skickas till hennes nära och kära.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz, Emelie Rosén och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

Mannen som våldtog Amanda döms till fängelse. Trots att han är inlåst blir han beviljad flertal permissioner.

Förutom Amanda döms mannen för att ha utsatt ytterligare sju barn för brott, och döms till 4,5 års fängelse. Kriminalvården bedömer att risken är låg för att mannen ska begå nya brott under fängelsetiden.

Men under en obevakad permission åker han till bibliotek. Där öppnas ett konto i en moln-tjänst och en ny mejladress som ser ut att tillhöra någon annan.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

Amanda går till slut med på att träffa mannen som hotar henne, för att hindra honom från att sprida nakenbilder.

Mannen åker iväg med Amanda till ett hus utanför stan. Hon är 14 år och inser att nu kommer det allra värsta att hända.

Senare gör polisen ett fynd hos en man. 300 mappar – en mapp med information om varje tjej. Fyndet gör också att mannens före detta sambo får sina misstankar bekräftade.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

14-åriga Amanda chattar dagligen med studenten Douglas. Nu ska de ses. Då kommer hot från en okänd person, att nakenbilder på henne kommer spridas.

Flera unga tjejer får alla hotfulla sms om att nakenbilder på dem kommer skickas till deras nära och kära. Det finns bara ett sätt för dem att stoppa detta. Att träffa personen som skickat SMS:en.

Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.

Utsatt? Hit kan du vända dig

Vid fara för liv: ring larmnumret 112
Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
Ecpat: dittecpat.se
Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Reporter: Daniel Velasco

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.

Slutmix: Nima Shams

Producent: Ylva Lindgren

Manipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021.

Hör hur sekten Aum Shinrikyo gick från yoga och meditation till att genomföra den dödligaste attacken i Japans historia sedan andra världskriget.

1995 hamnar den japanska undergångssekten Aum Shinrikyo på världens löpsedlar. Sektledaren Shoko Asahara menar att världen kommer gå under och bara medlemmarna i sekten kommer överleva. När fem sektmedlemmar placerar ut behållare med nervgasen sarin på fullsatta tunnelbanetåg i Tokyo är katastrofen ett faktum. 13 personer dör och 5000 skadas.

Sektmedlemmen Yoshihiro Inoue som försöker sona sina brott

Attacken blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren liksom tolv av hans närmaste män dömds till döden.

Reportern Jon Thunqvist träffar en av Asaharas närmaste följare och dödsdömde Yoshihiro Inoue i fängelset i Tokyo som fokuserar på att gottgöra offren och deras anhöriga. Hör även Yoshihiros anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att hans dödsdom ska omvandlas till livstids fängelse.

Reporter: Jon Thunqvist.

En dokumentär från 2018.

Josefin ställer sig upp i planet. Nu ska hon berätta för medpassagerarna varför hon ska göra allt för att planet inte ska lyfta. Hör klimataktivisterna berätta hur de tänker.

I den här dokumentären hör du flera klimataktivister i Extinction Rebellion (XR) som alla riskerar eller redan har dömts för brott som luftfartssabotage och obehörigt tillträde till skyddsobjekt. De säger att de vill störa samhället så mycket som möjligt.

Josefin, 28 år, ska göra sin första stora aktion: att stoppa ett inrikesplan från att lyfta genom att gå ombord som passagerare men vägra att sätta sig på sin plats.

Helen, 57 år, väntar på rättegång efter att ha rusat in på Sturups flygplats. Nu ”fängelsestädar” hon sin lägenhet för att kunna hyra ut den under ett fängelsestraff.

Alfred, 28 år, flög jorden runt i jakt på den bästa pudersnön innan han blev klimataktivist för ett och ett halvt år sedan. Nu har han genomfört hundratals aktioner, blivit gripen mer än 15 gånger och är dömd i domstol tre gånger, hittills.

Icke-våld som politisk metod

När klimataktivisterna ses låser de in telefonerna i garderoben för att inte polisen ska kunna avlyssna dem. Hör hur de talar om sina ”oh shit moments”, fredlig civil olydnad och varför de vill störa samhället så mycket som möjligt.

En dokumentär från 2022.

Reporter: Simon Folger
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Janne Waldenmark

Just nu försöker Ulf Kristersson bilda regering. Men spelplanen som han måste förhålla sig till sattes för fyra år sedan. Tack vare unika intervjuer får du höra dramat bakom dagens politiska läge.

Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 – och dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering.

Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna (SD) inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av SD:s stora mål – att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik: det som vann årets riksdagsval.

Reporter: Maggie Strömberg

Producent: Robert Barkman

Tekniker: Ludvig Jansson

En dokumentär från 2019.

Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet för illojalitet mot vårdbolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara.

På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.

Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcker P1 Dokumentärs ”Det illojala vårdbiträdet” frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.

I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett vårdbiträdet Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 Dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om meddelarfriheten och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Flera dör i corona på äldreboendet som Stine jobbar på. När hon larmar i media anklagas hon för illojalitet mot företaget. Hör hennes hemliga inspelning med cheferna.

Covid-19 sprider sig som en löpeld på äldreboenden. På Sabbatsbergsbyns äldreboende i Stockholm dör flera när smittan tar sig in på fem avdelningar.

När Stine uttalar sig i media kallas hon till huvudkontoret på vårdföretaget Attendo. I hemlighet spelar hon in mötet.

Hör också Mia Grane som förlorar både sina föräldrar på boendet.

I P1 Dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet” tar reportern Johanna Sjövall reda på vad som faktiskt hände på Sabbatsbergsbyns äldreboende våren 2020.

Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.

Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.

Reporter: Johanna Sjövall

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Fredrik Von Der Pahlen

Det illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

Jens Garnfeldt säger att Gud genom honom helar sjuka och återuppväcker döda. P1 Dokumentär följer den kontroversielle pastorn som försöker frälsa Sverige.

Den danska frikyrkopastorn Jens Garnfeldt eggar publiken i den fullsatta aulan i Göteborg. Han säger att en ny väckelse är här. Han säger att Gud säger till honom vilka Gud vill vidröra. De som pekats ut kommer upp på scen och ställer sig på en lång rad. Jens Garnfeldt lägger händerna på dem och skriker: Fire!

De faller direkt.

Från Köpenhamn via Livets ord till Älmhultsväckelsen

Jens Garnfeldt föddes i Köpenhamn och växte upp i en kristen familj med föräldrar som var pastorer inom pingstkyrkan. Efter att ha studerat i Livets ord startar han den egna församlingen Köpenhamns bibelträningcenter.  

Dokumentärmakaren Bo Sjökvist ser hans ”Älmhultsväckelse” på en kristen tv-kanal och börjar följa hans resa genom Sverige. Hör hur det låter inifrån mötena där handpåläggning sägs bota deltagarna och människor ligger i högar på golvet.

 

En dokumentär från 2014.

Reporter: Bo Sjökvist
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson

Cecilia och Madde brevväxlar med livstidsdömda fångar i Texas. Hör historien om hur det som börjar som en kul grej blir ett stort ansvar.

Två miljoner människor sitter i fängelse i USA. Många av dem förlorar kontakten med vänner och familj efter domen, vilket har gjort fenomenet ”Prison Penpal” populärt.

I fem år har Cecilia Ekman skrivit med ”Henry”, som sitter på livstid för trippelmord i Texas. Hennes vän Madde brevväxlar också med en intagen i samma delstat.

Men kan man bli vän med en livstidsdömd mördare? Och vill man i så fall visa det på Facebook?

Hör också Genni från Texas som i mer än 15 år engagerat sig i intagna. När hennes egen son dömdes till livstid började hon skriva brev till och besöka flera av dem han satt inne med.

Dokumentären har också fått en uppföljare i Kärlek på Death Row.

Henry heter egentligen någonting annat.

En dokumentär från 2018.

Reporter: Cecilia Ekman
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Musik: Lars Ekman

Anna Wallentin åker till Turkiet för att göra en Brazilian Butt Lift. Men hon kommer aldrig hem. Hör jakten på sanningen om vad som hände.

En vecka efter sin operation dör 43-åriga Anna Wallentin. Hon lämnar efter sig en stor familj med många barn. En familj som inte får veta varför Anna dog.

Brazilian Butt Lift, BBL, går ut på att man fettsuger delar av kroppen och sprutar in fettet i höfter och rumpa. Kirurgen Mehmet Veli Karaaltin marknadsför sin metod som ”Safe BBL”.

Men Anna dör. I obduktionsrapporten som följer med hennes kropp från Turkiet står ingen dödsorsak. Den ansvariga kirurgen säger att Annas död inte är direkt kopplad till hans skönhetsoperation.

I journaler, turkiska dokument och svenska experter söker vi svaret.

Vad hände under och efter operationen – och varför gick det inte att rädda Anna?

 

En dokumentär från 2022.

Reporter: Caroline Kernen

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

Sanna köper en paketresa för att göra BBL, Brazilian Butt Lift. Men så kommer det fram att en svensk kvinna dött efter en BBL-operation hos samma kirurg.

Det har kallats världens farligaste skönhetsoperation. Trots det exploderar BBL i popularitet. Idealet med stor rumpa sprids världen över med förebilder som Kim Kardashian.

BBL går ut på att fettsuga kroppsdelar som mage och lår och spruta in samma fett i höfter och skinkor. Kirurger arbetar för att öka säkerheten i ingreppet.

P1 Dokumentär följer ”Sanna” som betalat runt 45 000 kronor för sin ”SAFE BBL” som hon bokat hos företaget Skönhet By Esra. De som säljer BBL marknadsför sig med före- & efterbilder på appar som Instagram. Kirurgen som ”Sanna” ska till, dr Mehmet Veli Karaaltin, har över 20 000 följare där.

Ett halvår tidigare dog Anna Wallentin efter en BBL hos honom. Ska ”Sanna” våga gå hela vägen ändå?

I del två av Operationsresorna söker vi svaret på vad som hände Anna Wallentin.

 

En dokumentär från 2022.

Reporter: Caroline Kernen

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser i den här helt nya dokumentären.

32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.

En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.

Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.

Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.

Ett program från 2022.

Reporter: Sara Stenholm

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elvira Björnfot

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären.

1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.

Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.

Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.

Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.

Ett program från 2022.

Reporter: Sara Stenholm

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elvira Björnfot

Ett nedknarkat lik. Så beskrivs den världskände gitarristen Johnny Thunders i svensk media tidigt 80-tal. Några år senare leker han med sin dotter i sandlådan i en Stockholmsförort.

I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Gitarristen och sångaren, en av originalmedlemmarna i legendariska bandet New York Dolls, syns på otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra.

Men så träffar Johnny Thunders en svensk tjej – Susanne. De får barn ihop.

Plötsligt är Sverige Johnny Thunders nya hem. I ett fridfullt bostadsområde i södra Stockholm försöker han bli drogfri och bygga ett nytt liv tillsammans med sin familj i Sverige.

I dokumentären berättar flickvännen Susanne, bandmedlemmar och vänner öppenhjärtigt om mannen bakom legenden. Från heroinet på gatorna i New York via världsberömmelsen till lekparken i Hägersten och slutligen hans gåtfulla död på ett hotellrum i New Orleans.

Dokumentären sändes första gången juli 2017 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar. Michael Thimrén, som medverkar i avsnittet, avled 2021.

Reporter: Magnus Thorén.

Producent: Jarri Häninen

Malin Appeltofft är en 47-årig lärare med man, tre barn och en envis dröm att göra karriär som standup-komiker. Men ofta kommer verkligheten emellan.

I Tobias Aspelins dokumentär får vi följa hur hans fru Malin Appeltofft förvandlar den grå och slitsamma vardagen till färgstarka skämt som får publiken att vrida sig av skratt. Men Malin erbjuds mest små gig och får aldrig riktigt komma in i värmen på de stora klubbarna. Nu har hennes 10 år av att skapa sig en karriär inom stand-up har börjat slita både på henne och på familjen.

Min roliga fru är en dokumentär från 2018 om att göra drömmar till verklighet och vad vi är beredda att stå ut med för att nå dem. Sänds igen sommaren 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.

Reporter: Tobias Aspelin
Producent: Håkan Engström
Mix: Nima Shams

Åsas föräldrar har skilt sig och gift sig tre gånger med varandra. Hör hur Åsa och hennes syster försöker förstå sina föräldrars stormiga och veliga relation.

Trots alla sina olikheter blir Åsas föräldrar förälskade och gifter sig våren 1983. Knappt 40 år senare – två skilsmässor och tre bröllop senare – undrar Åsa vad det är som gör att de envisas med att välja varandra om och om igen, trots att deras relation alltid varit full av konflikter och alla runt omkring sagt åt dem att ge upp.

Själva säger föräldrarna att kärleken de haft för varandra fortfarande finns kvar.

Hos Åsa väcker föräldrarnas relation frågan om vilka spår det satt i henne själv att växa upp i skuggan av två personer som inte har kunnat bestämma sig för om de vill leva tillsammans eller inte.

Programmet sändes första gången maj 2020 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentär Kärlekssommar.

Reporter: Åsa Secher

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?

Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.

Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.

När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?

Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.

🎧 Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.

En podd av Martin Jönsson

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Sedan kan han aldrig glömma henne. Men kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt. 60 år efter första kyssen får Göran ett brev.

Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen…

Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?

Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria – en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.

Programmet gjordes 2021 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.

Ett program av: Jens Arnstad och Jonas Tornberg

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna.

Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.

Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten. 

Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.

Hedvig konfronterar näthatet

Nu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Hedvig Holgersson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Flera namn och röster är utbytta i dokumentären. 

Under en padelmatch får Jörgen en boll på halsen. En vecka senare är han förlamad i halva kroppen. Hör Jörgen själv berätta om stroken och hur den förändrat hans liv.

Jörgen är 53 år gammal när bollen på halsen orsakar hans stroke. Från sjukhuset meddelar han sin chef att han kommer att vara tillbaka på jobbet om två dagar, men de första dagarna kan han inte ens sitta i en stol på egen hand.

Först efter många månader på sjukhus är Jörgen tillbaka hemma igen. Då ställs han inför nya utmaningar. Han har alltid jobbat som journalist i radio och tv och har ofta fått beröm för sin röst, men efter stroken är den platt och entonig. Det är svårt för många att höra om Jörgen är glad eller ledsen. Han kan till och med uppfattas som aggressiv, eftersom han heller inte längre kan le som förr.

Vad händer när ens liv plötsligt måste levas under helt nya förutsättningar? Vad gör det med Jörgens relation till sin fru, sina barn, sina vänner och sitt jobb?

Vad blir kvar av livet som tidigare tagits för givet?

En dokumentär från 2020

Reporter och producent: Jörgen Cavelind

Producent: Henrik Skarstedt

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Estoniakatastrofen krävde 852 liv. Inga kroppar bärgades. Först nu görs nya dykningar för att dokumentera vraket. Hör beslutsfattarnas egna ord om varför det blev så här.

I den här dokumentären berättar Carl Bildt, Ingvar Carlsson och flera andra centrala beslutsfattare själva om hur och varför inga kroppar kom att bärgas från Estonias vrak.

En viktig fråga som utreds i den här dokumentären om Estoniakatastrofen är varför Sjöfartsverket – och inte Polisen – fick ansvaret för att bärga Estonia. Dessutom presenteras uppgifter som kan ha gjort Sjöfartsverket mindre benäget att driva på för en bärgning av Estonia och de dödas kroppar.

Nya dykningar vid Estonia 2022

Sommaren 2022 – snart 28 år efter att Estoniakatastrofen – görs nya dykningar vid vraket. Regering och riksdag ändrat i gravfridslagen som skyddar Estonia från dykningar och Haverikommissionen kan för första gången granska vraket noggrant. Lagändringen tvingades fram efter Henrik Evertssons dokumentärserie om Estonia från 2020. I den dokumentären visas bilder av ett okänt hål i skrovet som filmats trots gravfridslagen vid dykningar på vraket.

Programmet gjordes våren 2022.

Reporter: Erik Ridderstolpe
Produktion: Mikael Cohen
Slutmix: Elvira Björnfot

Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption – förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter.

Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.

Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Programmet gjordes 2022

Kristin Enmark är gisslan under Norrmalmstorgsdramat. Hör hennes egna ord om rånet och hur hon ger upphov till det världskända fenomenet.

Den 23 augusti 1973 går Jan Olsson in genom dörren till Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Sex dagar senare får dramat sin upplösning och för några av de inblandade förändras livet för alltid.

En autentisk skildring inifrån Norrmalmstorgsdramat

I P1 Dokumentär hör vi de unika rösterna från bankrånet. Kristin Enmark som ingår i gisslan och ringer Olof Palme. Polisen Morgan som sjunger ”Lonesome cowboy” för att lugna den nervöse rånaren.

Lyssna på deras berättelse om att vara mitt i ett av Sveriges allra kändaste brottsfall. Och om det psykologiska fenomenet Stockholmssyndromet som myntas efter dramat.

Programmet sändes första gången 1998.
Reporter: Helena Ardelius
Producent: Håkan Engström

Simones pojkvän döms till fängelse efter att han nästan misshandlat henne till döds. För Simone betyder det en ny och tillfällig frihet. Om fem år kan han vara ute igen.

I tio år lever Simone i ett förhållande där våldet och övergreppen bara blir värre. När hon är 25 år gammal är det så illa att Simone nästan dör. 

Pojkvännen döms till fängelse. För Simone öppnas ett nytt liv. Hon är äntligen sin egen igen, fri att göra det hon vill.  Men åren av misshandel och övergrepp har satt sina spår. Simone gör allt hon kan för att försöka läka och hitta tillbaka till sig själv.

Om fem år kan ex-pojkvännen komma ut ur fängelset. Och Simone är livrädd för att han ska hitta henne.

Vi har bytt ut huvudpersonens namn. Simone heter egentligen något annat.

Programmet gjordes 2021.

2022 tilldelades reporter Alexandra Sannemalm Stockholms Radiobiografs pris Ljudvågen för dokumentären, med motiveringen:

Ljudvågen 2022 tilldelas en berättelse som är omöjlig att lämnas oberörd av. Avskalat, utan att värja för det svåra och detaljerade, tillåts lyssnaren komma oerhört nära en annan människas erfarenheter. Utan sensationslystnad eller överdramatisering får vi en inblick i hur det kan vara att leva i en relation med brutalt och rått våld. Den här dokumentären visar att det lågmälda berättandet kan bli det starkaste i bruset, något vi vill lyfta fram i dagens ljudlandskap. 

Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik von der Pahlen

Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft.

På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.

De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.

Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.

För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.

Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.

Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.

P1 Dokumentär om Ultima Thule

För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades ”nazisternas favoritband” och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.

Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.

Programmet gjordes 2022.

Slutmix: Tor Sigvardson.

Om bandet Ultima Thule

• Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.

• Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren ”vikingarock” som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.

• Namnet Ultima Thule (”yttersta Thule”) kommer från grekisk-romersk mytologi. ”Thule” har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.

• Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som ”Stolt och stark”, ”Fäderneslandet” och ”Du gamla du fria”.

• Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.

• 2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.

• Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule?

Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?

Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.

BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.

Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.

I del tre:

Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.

P1 Dokumentär om Ultima Thule

För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades ”nazisternas favoritband” och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.

Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.

Programmet gjordes 2022.

Slutmix: Tor Sigvardson.

Om bandet Ultima Thule

• Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.

• Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren ”vikingarock” som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.

• Namnet Ultima Thule (”yttersta Thule”) kommer från grekisk-romersk mytologi. ”Thule” har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.

• Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som ”Stolt och stark”, ”Fäderneslandet” och ”Du gamla du fria”.

• Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.

• 2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.

• Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule.

Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?

Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.

I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt – BSS – träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.

BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?

Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.

I del två:

BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.

P1 Dokumentär om Ultima Thule

För första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades ”nazisternas favoritband” och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.

Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.

Programmet gjordes 2022.

Slutmix: Tor Sigvardson.

Om bandet Ultima Thule

• Ultima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.

• Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren ”vikingarock” som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.

• Namnet Ultima Thule (”yttersta Thule”) kommer från grekisk-romersk mytologi. ”Thule” har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.

• Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som ”Stolt och stark”, ”Fäderneslandet” och ”Du gamla du fria”.

• Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.

• 2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.

• Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ester föddes i Zimbabwe, där hennes familj arbetade med bistånd. Nu reser hon tillbaka för att söka sina rötter och försöka förstå varför det var just där hennes pappa insåg att han var kvinna.

2010 kom författaren Ester Roxbergs pappa ut som kvinna och 2014 skrev Ester boken Min pappa Ann-Christine, som i år blivit filmen Min pappa Marianne.

Idag, som småbarnsförälder, funderar Ester mycket på sin egen barndom. Hon har fått veta att det var när hennes föräldrar väntade henne, i Zimbabwe, som hennes pappa för första gången släppte fram tankarna på sin verkliga identitet. Han tog upp saken med mamma, men lade sedan locket på i nästan 30 år. Trans var i det närmaste okänt på 80-talet.

Ester har inga egna minnen av Zimbabwe men har alltid fått höra att åren där var familjens lyckligaste. Nu reser hon tillbaka till sin födelseby i landet där HBTQ är förbjudet. Ingen där vet att den älskade prästen Åke idag är Ann-Christine. Varför var det just i Zimbabwe som pappa för första gången släppte fram tankarna på sitt rätta jag?

Programmet gjordes 2020.

Av: Ester Roxberg

Research: Ida Sundberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Jan Waldenmark

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen.

Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.

Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi – att operera bort sina bröst – på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.

Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.

Om detransition och att ångra sin könskorrigering

Antalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.

I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Ingegerd Engfelt satsar sin förmögenhet på kassettband för att sprida en kändisgurus lära. Investeringen kostar henne både pengarna och livet.

Det är åttiotal och industrikrisen slår hårt mot Malmö. Byggmästardottern Ingegerd Engfelts framtid är utstakad: hon ska ta över sin efter sin far. Men Ingegerd engagerar sig istället i den transcendala meditationsrörelsen, som gjorts populär av världsstjärnor som The Beatles.

TM-rörelsen leds av popgurun Maharishi Mahesh Yogi och snart blir Ingegerd en del av hans närmsta krets. Där får hon rådet att satsa sina pengar på en kassettfabrik. Med kassettband ska hon sprida guruns lära.

Ingegerd Engfelt blir kassettbandsdrottningen

Kassettfabriken Track Tape AB blir snabbt omtalad. Efter en vågad reklamkampanj som tar strid mot kassettjättarna i Japan är förväntningarna skyhöga. Kampanjen lyckas och Tracks kassetter säljer slut i hela landet.

Men det visar sig att kassetterna håller inte måttet. Tracks går i konkurs och Ingegerd Engfelt lämnar Sverige. Utblottad och hårt nedgången gör hon ett sista desperat försök att söka stöd hos guru Maharishi.

Reporter Bo Sjökvist berättar historien om kassettdrottningen Ingegerd Engfelts tragiska öde med hjälp av hennes vänner från TM-rörelsen och andra som var med. Han har tidigare gjort många uppskattade program för P1 Dokumentär, bland andra Terapeuten och ondskan och Mera brännvin – ett program om Eddie Meduza.

Dokumentären gjordes 2019.

Producent: Anna Maria Höglund

Slutmix: Henrik Henriksson och Rolf Hilton

Ahmed hade ett pris på sitt huvud och sköts till döds 2017. Mord i gängmiljö klaras sällan upp, men när polisen kommer in i en krypterad telefon, rullas en kallblodig planering upp.

– Lojalitet finns inte. Även om de hela tiden pratar om ”min bror, han skulle aldrig svika mig”. Jo, det skulle han om någon hade givit honom tillräckligt mycket pengar, säger Sigrun Hilmarsdottir Sigurdsson, före detta arbetsförmedlare i Rosengård.

Beställningsmordet i Malmö är en berättelse om gängvåldets dolda mekanismer – och om mordplanerna som avslöjades i en organisation där stora pengar köper människors liv.

En serie av Lotta Malmstedt.

Slutmix: Adam Samuelsson

Producent: Martin Jönsson

Malmö, april 2022

Petra Malm är den första kvinnan i SOG, Sveriges hemligaste förband med högriskuppdrag utomlands. Hör berättelsen om tiden som operatör.

Kodnamnet Pam skyddar hennes identitet och Petra Malm är den första operatören som träder fram med sitt riktiga namn. Efter att ha klarat de hårda testerna ansluter hon till elitstyrkan där hon jobbar i tio års tid. Hennes historia har nyligen blivit en bok. 

SOG – Särskilda operationsgruppen  

Inom Försvarsmakten finns specialförbandet Särskilda operationsgruppen, inriktad på underrättelse och strid. Soldaterna kallas operatörer och gör hemliga operationer med hög risk, i bland annat Afghanistan. 

Lär känna personen bakom Kodnamn Pam 

Under hög sekretess och stor press navigerar Petra Malm som ensam kvinna i en manlig värld. Det här är en berättelse om att ta sig in i SOG och väl inne fortfarande få kämpa för sin plats. Och om varför Pam idag har lämnat kodnamnet bakom sig. 

Om Petra Malm 

Föddes 1977 i Kiruna 
Bor i Umeå med make och en dotter 
Känd från TV-programmet Elitstyrkans hemligheter 
Aktuell som ny programledare för Robinson och med en bok som har samma namn som P1 Dokumentären: Kodnamn Pam 

Reporter: Erica Dahlgren
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardson

En P1 Dokumentär från 2019.

Pastor Andreas Nielsen går från konkurs till en ny kyrka med tusentals besökare. Kyrkan, som heter Hillsong, sprider sig nu i Sverige och drar in miljonbelopp. Vad är hemligheten bakom succén?

Andreas Nielsen, lead pastor i Hillsong Church Stockholm, har fått se sin frikyrka växa från ungefär tio personer till 4 000 på ett decennium. Med sina rockkonsertliknande gudstjänster har Hillsongrörelsen expanderat från moderkyrkan i Australien ut till världen och Sverige. För det krävs pengar. Men vad är det som får kyrkobesökarna att skänka miljontals kronor till församlingen?

Ett program om varför tusentals Stockholmare verkar ha ett behov av något större än dem själva och om en ledarpastor som hatar jantelagen.

Programmet sändes första gången juni 2017.

Av: Henrik Svensson

Saga Berlin blir påkörd av lastbilen i terrordådet. På sjukhuset stannar hon i månader för att läka den trasiga kroppen. Hon har fått en allvarlig hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.

Fredag den 7 april 2017 klockan 14:52 kör en kapad lastbil som väger 12ton i full fart längs med gågatan. Konstnären och fotografen Saga Berlin kommer från ett jobbmöte och blir påkörd, hamnar medvetslös liggande på gatan halvt under lastbilen. Den fattar eld och människor flyr bort.

När Saga vaknar upp på sjukhuset är det med en svår hjärnskada. Nu börjar kampen för att komma tillbaka.   
I dokumentären medverkar stora delar av Sagas familj, sambon Tom, pappa, syskon och hennes åttaåriga son. I traumaterapin och rättegång tvingas Saga konfrontera det som hänt och försöka förstå. Varför hann hon aldrig bli rädd när lastbilen kom? Vem var det som räddade henne?

Programmet gjordes 2019.

Reporter: Tove Palén
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams

10 poliser stormar in hos Rolf i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Rolf verkar ha hamnat mitt i en människohandelshärva.

Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer. 
Det han inte vet är att polisen misstänker även honom.

När Rolf har hamnat mitt en människohandelshärva är han 76 år och nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel.

Programmet gjordes mellan 2018 och 2022.

Reporter: Sigrid Edsenius
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Nima Shams

Korpar är smarta djur. Så smarta att de har svårt att lita på människan. Det märker Mathias Osvath när han forskar på korpar och försöker hitta svaret på gåtan hur intelligens utvecklas.

Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar.

– Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han.

Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig.

Programmet sändes första gången 2014.

Reporter: Lotta Malmstedt

Åke Sellström får i uppdrag av FN att utreda en av världens värsta kemvapenattacker. Snart märker hans team att regimen verkar motarbeta dem.

Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.

Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.

Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.

– Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.

Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.

Programmet producerades 2022.

Reporter: David Ohlsson

Producent: Mikael Cohen

Slutmix: Tor Sigvardson

Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. I Sverige får de beskedet: Mamma är skjuten av en krypskytt. Från 2015.

– Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo.

– Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år. 

80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?

Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget

Jag tittar alltid efter halvsyskon på stan, säger Sathima, som vet att minst tio personer i Sverige har samma pappa som hon. En man i Golden City Dixies från Sydafrika som turnerade i Sverige 1959.

Våren 1959 fylls svenska folkparker och festplatser av människor som vill höra och uppleva bandet Golden City Dixies från Sydafrika.

Orkestern är den första någonsin som tillåtits åka på turné i Europa från apartheidregimens Sydafrika och två sångerskor och 20 musiker och dansare reser runt i bussar och uppträder i ett cirkustält varje kväll.

I Borlänge bestämmer sig några av musikerna i bandet för att hoppa av turnén och stanna. Och under tre års tid i början av 60-talet får en av bandets sångare många barn med olika kvinnor runtom i Sverige.

-1975 skaffade han sin officiella familj, vi är allt det här andra som har pågått i bakgrunden, säger Sathima.

Lotta Malmstedt har sökt upp Sathima, Marcus och Pernilla, som kommer från olika delar av Sverige och som har olika mammor, men samma pappa. En man som de inte känner och knappast träffat. Som är närvarande men ändå inte.

Här kan du hitta information om Golden City Dixies:

https://www.facebook.com/Golden-City-Dixies-friends-and-families-196128151721/

I över 45 år har de levt tillsammans, uppburna och framgångsrika. Marie Göranzon 77, är fortfarande mycket aktiv medan Jan Malmsjö 87, trappar ner. Nu gör de sin kanske sista föreställning tillsammans.

– Om man har spelat Dödsdansen och vrålskällt i tre timmar på scenen, då har man inte haft behov av att ventilera känslor. Man vet hur trött den andra är, för man är lika trött själv. Det är sådana kvällar som jag kan komma ihåg som väldigt fina, när man går hem tillsammans. Det binder ihop en på något vis, berättar Marie Göranzon.

Här berättar paret Marie Göranzon och Jan Malmsjö om livet, äktenskapet, teatern och den kanske sista föreställningen tillsammans.

Marie Göranzon och Jan Malmsjö är Sveriges mest berömda skådespelarpar. Nu under våren 2020 gör de Katt på hett plåttak av Tennessee Williams, på Maximteatern.

Det skiljer tio år mellan Marie och Jan. Tio år som kanske inte varit mer påtagliga än nu, både rent fysiskt men också karriärmässigt. Marie är fortfarande i rampljuset och mycket efterfrågad både på de stora scenerna och i TV- och filmproduktioner, medan Jan börjar trappa ner. Hur tänker de på framtiden där Marie fortfarande kommer att jobba efter det att Jan tagit emot sina sista applåder?

Programmet är gjort 2020.

Reporter: Ellen Kittel

Producent: Anna Iversen

Slutmix: Frida Claeson Johansson

Våren 2014 åker högerextrema från hela Europa till Ukraina. Flera går med i väpnade grupper. En av dem är Anton från Sverige. Snart ansluter hans storebror till fronten.

2014 lever 19-årige Anton ett ensamt liv i ett miljonprogramsområde i en stad i södra Sverige.

I skolan känner han sig utanför och i området där han bor har han blivit attackerad av ett gäng killar som kallat honom rasist och viting. Både Anton och hans bror Jonas har gått med i det högerextrema Svenskarnas parti som nu ordnar resor för att hjälpa de nationalistiska krafterna som vuxit sig starka i Ukraina.

Anton bestämmer sig för att åka och köper en biljett till Kiev. Där blir han del av en högerextrem milisgrupp och när ryska styrkor går in i östra Ukraina går han med i en frivilligbataljon. Hemma i Sverige blir Antons bror orolig och han bestämmer sig för att resa efter sin bror.

Anton och Jonas heter egentligen något annat.

Programmet hade premiär 2017 och är gjort av Sigrid Edsenius.
Researchen är gjord av My Vingren.

Producent: Magnus Arvidson

Mats Karström är Sveriges meste skogsräddare. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta.

Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.

Reporter: Jenny Berntson Djurvall.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Ett program från 2022.

Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten och ingen bil.

SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar.

Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren.

Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare.

Programmet är gjort av Anna Hammarén.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, sommaren 2020.

Amandas mormor överlevde förintelsen. Hur har hennes svåra upplevelser förts vidare i familjen? Det undrar Amanda och vänder mikrofonen mot mormor, sin mamma och sig själv för att söka svaret.

Amanda sitter vid sin mormors köksbord. Mormor berättar, som hon alltid gör, om vad som hände henne under andra världskriget. Samtidigt ritar hon. Hennes händer darrar och blyertsstrecken på papperet blir svaga och ojämna.

Mormor ritar bilder från Auschwitz

Vid samma köksbord har mormor också suttit med sin dotter, Amandas mamma. Då var hon yngre och starkare. Händerna darrade inte lika mycket och hon kunde rita bilder av schäferhundar och elektriska staket i förintelselägret Auschwitz. Detaljrika teckningar i kol, som hennes dotter satte upp på väggen i sitt tonårsrum.

Det Amanda nu vill veta är inte bara vad mormodern upplevde under kriget – utan hur de upplevelserna har förts vidare och påverkat hela deras familj.

Programmet gjordes 2009.

Reporter: Amanda Glans
Producent: Ylva Lindgren

 

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras.

Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.

Patricias stormatch om WBC-bältet

Patricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.

Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.

Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär – och vinner.

Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.

Programmet sändes första gången i januari 2022.

Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.

Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

 

När Mikaela skulle börja skolan 1999 var Livets Ords kristna skola det självklara valet för hennes föräldrar. I skolan skulle barnen fostras till perfekta kristna, soldater i det andliga kriget.

Åren på Livets Ords kristna skola

Idag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.

Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.

 

En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove Lindell

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Kjell jobbar 40 meter under jord då tunneltaket plötsligt rasar. Det blir becksvart och vattnet stiger snabbt. Ovan jord följer 19-åriga flickvännen Anki och hela Sverige det svåra räddningsarbetet.

Det kallades ”Det stora tunnelraset”

Men under ett kvällspass den 9 november 1965 kollapsar en del av tunneln och stänger in de båda männen 40 meter under jord. Det blir ett enormt medieuppbåd där publiken kan följa händelseutvecklingen i realtid. I fokus står Kjells 19-åriga flickvän Anki. Hon är utom sig av oro och ropar ner till Kjell i ett litet hål som borrats rakt ner i berget. Hur ska de få ut honom och hur ska hon tackla alla journalister som följer det unga parets värsta upplevelse hittills?

Medverkande: 
Kjell Tudare 
Ann-Christin Eklund
Annika Hagström

Programmet är gjort 2021 och är en produktion från P4 Dokumentär.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Nils Lundin

Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur. En magdansös dyker upp som en födelsedagspresent ur en koffert.

Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.

Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.

Koffertmordet på Lansa

Under en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.

Reporter: Jannike Åhlund
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson 

 

 

Prins Carl Johan lever ett skyddat liv då han möter Kerstin Wijkmark, en frånskild chefredaktör i händelsernas centrum. Hovet motarbetar dem och priset för deras kärlek blir högt.

När Carl Johan från familjen Bernadotte friar till Kerstin Wijkmark tror hon först att han skämtar. Det förstår han väl att det är omöjligt, menar hon.

Förlorade den kungliga titeln och apanaget

Ett äktenskap skulle ju innebära att prinsen måste avsäga sin titel och det kungliga apanaget. Och vad skulle hovet säga om att förlora en i raden av möjliga tronarvingar?

Carl Johan och Kerstin bestämmer sig ändå, mot alla odds, att kämpa för sin kärlek. Till slut flyttar de till USA för att få vara ifred och väntar på att tiden ska komma i kapp deras djärva livsval.

Medverkande i dokumentären:
Monica Bonde, Carl Johan och Kerstins dotter.
Sten Hedman, journalist.
Klas Åmark, professor emeritus i historia.

Programmet är en produktion från P4 Dokumentär och gjordes 2021.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Olle Sjöström

Anton har tappat förtroendet för svensk media. De rapporterar bara om det positiva med invandringen till Sverige, allt annat tystas ner. Anton bestämmer sig för fly landet och själv bli invandrare.

För att få nyheter söker Anton sig ut på nätet, till diskussionstrådar på forumet Flashback. Där finns andra röster, som tillsammans målar upp en bild av ett Sverige i förfall, ett land på randen till katastrof och undergång.

I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Flykten från pisslandet är andra delen av tre.

Serien sändes första gången 2014 och samma år vann Måns Mosesson Stora journalistpriset som Årets berättare.

När Kjell såg den traditionella luciasändningen på tv trodde han inte sina ögon. Ytterligare en tradition som tagits över och förstörts, tänkte han flickan som var lucia såg ju inte svensk ut.

Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad – för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för ”negerlucia” och ”kolsvart” på nätet.

Det är också historien om två personer som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus.

Läs mer: Svart lucia vann dokumentärklassen i Prix Italia 2015

Måns Mosesson: ”Så jobbade jag med Svart lucia”

I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Nedan hittar du de övriga två programmen i serien:

Snickaren Pajen Paajanen tycker att många ensamkommande ungdomar som kommit till Teckomatorp är bortskämda. Han bestämmer sig för att ta kontakt med Sverigedemokraterna för att försöka bli politiker.

Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen.

Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker.

I Måns Mosessons serie ”Rädda Sverige” möter vi några av de väljare som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. 

– Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger Måns. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild. 

Måns Mosesson: Så jobbade jag med ”En politiker blir till”

Han var en av Sverigedemokraternas mest kända politiker, ändå blev han petad, bortvald av de egna. Nu berättar Kent Ekeroth om järnrör, flytt till Ungern och det Sverige han varit med om att förändra.

För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth. Under två mandatperioder blev han en av Sverigedemokraternas mest kända politiker.

I de unika inspelningarna från SD:s slutna mötesrum 2010 hör man de nyblivna riksdagsledamöterna Kent Ekeroth och William Petzäll skissa på en invandrings- och kriminalpolitik som idag har stöd långt utanför Sverigedemokraterna. 

Nu menar Kent Ekeroth att de andra partierna har stulit hans politik.

– Det är få politiker som endast har varit i opposition som fått igenom så mycket som jag fått igenom, utan att sitta i regering. Det finns ingen som har lyckats med det tror jag, i Sveriges historia.

En dokumentär från 2018 av Erik Hedtjärn
Producent: Magnus Arvidson
Mixning: Ludvig Jansson

Det har kommit in en ”spion” på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som ”obildbara idioter”. Men vad hände med hjärnorna?

Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.

När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.

Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?

Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver ”passiv eutanasi berättigad”. Hur påverkade hans människosyn vården?

I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus – från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.

Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända ”självbiografi” ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?

Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln ”svårskött, obildbar och sinnesslö” förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.

I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från ”Solskensbarnet” till ”avdelningens mest svårskötta patient”?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt ”extra farlig” kola.

En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.

På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.

Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.

Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?

Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams. 

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!